Idag kör vi förinsparc på GIH. Så himla kul med alla nya ettor! De som har varit fusknollor en vecka har idag fått avslöja sig och nu kör vi middag. Alltså, avslöjandet av fusknollor... Det är verkligen den bästa känslan! Kommer ihåg förra året då jag var fusknolla, jag hette Era och höll på med bangolf. Så roligt men samtidigt en sån jobbig vecka! Underbart att få avslöja sig och få heta Elle igen och hålla på med skridskor. Älskar att plugga. Iaf dagar som dessa.

Jag har haft en riktigt skön dag idag! Unnande mig en sovmorgon efter en rätt intensiv vecka då skola och jobb dragit igång igen. Gillar att ha mycket på en gång men har väl inte riktigt kommit in i vardagslunken än så jag har känt mig helt slut på kvällarna så det var fantastiskt att få ha en lugn morgon! Förmiddagen spenderades i olika inredningsbutiker. Är på jakt efter en bra och snygg golvlampa med bra ljus. Har ev hittat en lampa som passar... Får nog sova på saken. Tar gärna emot tips om ni har!!

Hade föreläsning 15:30 (så sen tid!?) och efter det fick jag äntligen träffa min halva, världens finaste! Hon bor just nu i Schweiz med sin familj och jag hoppas innerligt att de tar sitt förnuft tillfånga och flyttar tillbaka till Sthlm snart! Myskväll. Så kul att catch up a little!

Hoppas att er dag har varit minst lika bra <3

Vi drack super goda kalla och fräscha drycker på Vapiano.

I måndags kändes det något motigt att vara igång igen och bara tanken på att skriva C-uppsats (för andra gången) fick mig att bli illamående. Nu känns det betydligt bättre. Har hittat den bästa C-uppsats partnern och vi har börjat spåna på vad vi vill skriva om och redan gjort upp en plan. Så skönt att vara igång!

Det är mycket som sker på GIH just nu med alla nya studenter. Det är så mycket folk på vår lilla skola!! Men så jäkla kul att så många har hittat hit!

Nu ska jag luncha med min fina vän Martina <3

Idag var jag tillbaka på GIH efter ett långt sommaruppehåll. Idag påbörjade jag 5:e och näst sista terminen på min utbildning. Det känns verkligen overkligt! Kan inte nog fråga mig var tiden tar vägen!?

Det är med blandade känslor jag är tillbaka bakom skolbänken. Jag gillar verkligen GIH som högskola men eftersom att jag har en utbildning sen tidigare och alltså är inne på mitt 6:e högskoleår kan jag inte låta bli att längta liiite efter att vara helt klar!

Idag började massa nya studenter på skolan så jag har hängt på skolan fram till nu och hejat på våra nya T-1or som spelat brännboll (det gick dock inte så bra för dem...). Stunder som dessa - häng på vår gräsplan med massa sköna människor - får mig att vilja vara student ännu lite längre.

Hej mina fina läsare!

Det var länge sen jag bloggade, jag vet. Jag behövde ett break. Ett break från allt tror jag. I våras kände jag att jag var fylld av så mycket känslor och tankar och att jag ofta skrev med en ledsam ton och nästan lite klagande (det var mest tankar som behövde komma ut på nåt sätt). Och nej visst, jag sa också att ni inte behöver läsa min blogg om ni inte gillar den men nu när bloggandet har legat på is i sommar har väldigt många hört av sig till mig undrat vad som har hänt med bloggen och om jag har slutat att blogga. Och snälla ni: TACK! Tack för era kommentarer, värmande ord och för att ni har undrat. Det gav mig en rejäl tankeställare och tankarna började flyga omkring på nytt. Nya tankar.

Jag skriver om det jag känner för, om mitt liv, oavsett hur min dag har varit, om jag är ledsen eller glad och jag försöker att inte sätta upp en fasad av att allt är en dans på rosor. För det är det inte. Jag har inte alls känt suget efter att blogga under sommaren och jag funderade på om jag enbart hade gått på sommarlov med skrivandet eller om jag behövde ett betydligt längre break. Suget att blogga har sakta men säkert kommit tillbaka. Roligt tänker jag! För jag vill inte göra nåt som jag egentligen inte vill. Det blir liksom inte bra tycker jag. Jag är en "listen to your heart"-person mer än en "listen to your brain"-person (har alltid varit och kommer alltid att vara). Och att ni vill läsa om det jag skriver, som absolut inte alltid är glatt, gav mig en känsla av att min blogg (och såklart liknande bloggar!) där vardagen utspelas precis som den är - precis så sann som den faktiskt är, behövs. Mycket mer sånt behövs. Vi måste också våga prata om jobbiga saker, för vi lever inte i en perfekt värld där livet är en dans på rosor och där vi går omrking med ett leende på läpparna hela dagarna. Vi lever i en värld där det måste vara ok att känna sig ledsen, arg, förvirrad... och också givetvis glad och lycklig. Men det finns så många sidor i en persons liv och många gånger visar vi aldrig de jobbiga sidorna. Det är ok att må dåligt och det är också ok att be om hjälp om man inte orkar själv. Det gjorde jag (jag har världens bästa vänner och det vet jag att du också har! Använd dina vänner!!) när jag var trött på alla miljoner känslor och tankar som svävade inom mig. Visste varken ut eller in. Jag var fast i ett ekorrhjul med mina tankar.

Jag vet att jag alltid kommer att ha mycket tankar i huvudet, och jag är en riktig känslomänniska. Nu känner jag mig dock redo att möta hösten och allt vad den har att erbjuda. Jag vet också att jag kommer ha stunder då livet känns motigt och riktigt jobbigt. Stunder då jag bara kommer att vilja ge upp, gråta och gräva ner mig själv. Och det måste få vara ok. Många gånger tar jag mig upp tillbaka till ytan själv men ibland behöver jag hjälp och stöttning (vem gör inte det!?). Och jag vet mer än någonsinn nu att jag har mina vänner i både med- och motvind och det är jag evigt tacksam för.

Jag har inte riktigt känt för att blogga den senaste tiden... Vissa dagar har jag faktiskt nästan tvingat mig själv till att skriva och då har orden bara flutit på väldigt lätt, och det har blivit bra. Andra dagar har jag så mycket att säga men samtidigt så lite ork och vilja att dela med mig. Det är liksom så mycket i huvudet att jag inte vet vilken ände jag ska börja i för att nysta upp allt.

Jag har drömt så mycket. Så bra. Så konstigt. Så verkligt. Så underligt. Så sorgligt. Så glatt. Så mycket att jag inte finner ord. Jag sover väldigt bra och jag har den senaste tiden kommit ihåg mina drömmar. Jag kör en bearbetning from hell helt enkelt.

Alltså det finns inget bättre än att åka på minisemester (vilket har blivit rätt ofta nu) till mina föräldrar! De bor i ett vackert hus vid vattnet där Stockholms skärgård börjar. Det är så lugnt och fridfullt här (när jag var liten hörde man inte alls bilarna som skulle ut mot Gustavsberg och Värmdö, nu hörs dem), lite landet känsla... Det ger mig lugn i själen. Jag drar mig verkligen från att åka härifrån! Några dgr till blir jag nog här <3

Hoppas att ni inte har varit allt för trötta efter gårdagens midsommarfirande! ;) Min midsommar var väldigt härlig och lugn så jag har mått jättebra idag. Drömde dock otroligt mkt i natt. Och jag vaknade mitt i natten av att jag hade fruktansvärt ont i höger ben. Jag var säker på att jag fått en propp i benet! Måste haft kraftig kramp (har ingen propp iaf) i benet, så obehagligt.

Tog en härlig sovmorgon och hängt hos mina föräldrar under dagen, och vi bestämde oss för att ta årets första båttur. Det var kallt men ändå härligt! Solen sken och det är verkligen nåt speciellt med Stockholms skärgård. Är uppväxt med att åka båt varje sommar så det var mysigt att ta årets första tur. Hoppas att ni har haft en fin lördag!