Jag tänkte blogga mycket tidigare än vad jag gör nu... men någonting kom i vägen.

Idag var en bra dag! Till en början. Solen sken. Jag har mått bra idag, känt mig glad och lycklig, har endast varit rejält trött från gårdagskvällen med mina fina tjejer. Men någon gång i eftermiddags tappade jag hoppet om mänskligheten. Hoppet om idrotten. Hoppet om fotbollen. På dess gemenskap.

Att det går så långt som att en person blir dödad när han är på väg för att supporta det lag som står honom varmast om hjärtat, ja, då har det banne mig gått för långt! Alldeles för långt! Oavsett lag. Oavsett vad vi har för färger på våra tröjor är det inte accepterat att ta till våld. Idrott ska vara fylld av glädje och gemenskap. Ni som förstör detta genom att använda er av våld - ni har sjunkit jävligt lågt! Nu räcker det. Jag hoppas att den här dagen, den 30 mars 2014 blir ett wake-up call för svensk fotboll. För någon jävla måtta får det vara.