Efter att jag var klar på KI igår så mötte jag upp min fantastiska vän Karin för en fika på Muggen. Jag och Karin lärde känna varandra när vi pluggade i Barcelona och vi fick i början av vår vänskap höra "it's like the blind leading the blind" (när vi hjälpte varandra) av vår lärare. Nånstans låg det nog lite sanning i det hela för vi blev partners in crime (helt sjukt vilka minnen vi delar). Nu bor hon i Dubai och jag bor här - saknar henne varje dag vi inte ses. Men det är underbart att varje gång vi ses så känns det precis som att tiden har stått stilla! Vi fortsätter alltid där vi sist slutade och det är jag oerhört glad över för det är få personer som jag delar så många fantastiska minnen med som med henne

Om bara några dagar blir Karin mamma, den absolut bästa kommer hon att bli!